Med dessa otroligt fina Mollysar i min garderob kan jag inte känna mig annat än vacker :)
Jakten fortsätter....
Så om någon kär vän eller familjemedlem ramlar över någon av dessa så pass på att handla ;)
måndag 8 februari 2010
Molly Hunting
Jag fyller ju faktiskt 25 år 2010 och nog för att det är flera månader bort kan man väl ändå knåpa ihop en liten önskelista?
Med dessa otroligt fina Mollysar i min garderob kan jag inte känna mig annat än vacker :)
Jakten fortsätter....
Så om någon kär vän eller familjemedlem ramlar över någon av dessa så pass på att handla ;)
Med dessa otroligt fina Mollysar i min garderob kan jag inte känna mig annat än vacker :)
Jakten fortsätter....
Så om någon kär vän eller familjemedlem ramlar över någon av dessa så pass på att handla ;)
lördag 6 februari 2010
Hunter
Jag la just det vinnande budet på ett par sypersnygga stövlar från Hunter, sprillans nya och aldrig använda.
Med tanke på rådande väderlek känns ett par stövlar helt rätt just nu.
Ibland har faktiskt jag också tur!
Med tanke på rådande väderlek känns ett par stövlar helt rätt just nu.
Ibland har faktiskt jag också tur!
tisdag 2 februari 2010
Close to my heart
Detta fina smycke pryder min hals nästan varje dag. Det känns skönt att ha Felicia nära hjärtat när vi inte är med varandra.
Duktiga Frida är skaparen av detta fina smycke och om ni vill ha unika, personliga och välgjorda smycken tycker jag ni ska kika in där.
Finaste lillasyster fick ett likadant men med Lucas ingraverat.
Våren har även fått flytta in lite lätt hos oss nu. Härom morgonen ramlade jag över lite pärlhyacinter på Coop som fick följa med hem. Jag riktigt längtar tills våra verkligen är här, när det blir varmare ute och allt börjar gro igen. Tills dess får vi nöja oss med dessa fina.
Imorgon ska jag passa på att baka något som jag länge varit sugen att pröva på, nämligen Key Lime Pie.
Det blir en paj till jobbet och en att ha hemma, så fikasugna är hjärtligt välkomna efter kl 15.
Recept och recension kommer imorgon.
Sov gott alla fina!
lördag 30 januari 2010
Cypern och SPA-weekend
Just nu är vi så sugna på en utlandsresa!
Men eftersom Stefan har heltidsjobb hela sommaren får vi planera en resa i Augusti istället.
Vi är inne på en vecka på Cypern med All Inclusive så att vi bara kan koppla av och njuta, sola och bada.
Ikväll har jag surfat runt på lite olika resesidor och kollat in hotell och det som lockar allra mest är detta fina hotell Blue Village Nausicaa Beach i Fig Tree Bay
Men eftersom Stefan har heltidsjobb hela sommaren får vi planera en resa i Augusti istället.
Vi är inne på en vecka på Cypern med All Inclusive så att vi bara kan koppla av och njuta, sola och bada.
Ikväll har jag surfat runt på lite olika resesidor och kollat in hotell och det som lockar allra mest är detta fina hotell Blue Village Nausicaa Beach i Fig Tree Bay
Jag kan se mig själv där, kan ni??
Men innan det blir aktuellt med en utlandsresa längtar jag till min och Stefans SPA-weekend på Rånäs slott 19-20 februari. Den kommer säkert att pigga upp oss i vintermörkret!
Men innan det blir aktuellt med en utlandsresa längtar jag till min och Stefans SPA-weekend på Rånäs slott 19-20 februari. Den kommer säkert att pigga upp oss i vintermörkret!
torsdag 28 januari 2010
Två eller fem?
Idag kom samtalet/sms:et som jag faktiskt gått och väntat på nu ett tag:
Tack så mycket, men jag undrar hur det egentligen känns att få ett syskon?
Alla som känner mig är införstådd i min galna familjesituation men eftersom jag känner för att skriva av mig lite just nu och jag inte vem eller vilka som läser så måste jag förklara lite mer ingående.
Min pappa är omgift med en kvinna (A) och tillsammans har de nu 3 gemensamma barn (flickor), hon har sedan tidigare 4 barn vilket gör den totala mängden barn 9 stycken (jag och min syster inräknat).
När pappa blev tillsammans med denna kvinna trycktes jag och min syster längre och längre ifrån honom och idag har vi ingen kontakt alls. Vad det beror på skulle jag kunna skriva en roman om.
Sista gången jag talade med min pappa var ca 1 månad innan Felicia föddes, detta innebär alltså att han aldrig sett, hållt eller kramat sitt första barnbarn (eller sitt andra för den delen heller).
De tre flickor som han numera också är pappa till har jag aldrig fått träffa, trots att vi hade en "hyffsad" relation då den första flickan kom. Jag har sett henne på bild från hennes dop men det är allt. Nu har det alltså tillkommit två flickor till inom loppet av 2 år och jag vet knappt vad de heter eller hur de ser ut.
Många gånger har jag funderat över mina syskonkänslor för dessa små flickor och jag blir lika förvånad och rädd för mig själv varje gång.
En del av mitt hjärta hyser någon form av syskonkärlek till dem, kanske för att jag vet att de inte kommer att få det lätt i livet eller kanske för att vi faktiskt delar samma blod? Trots att jag aldrig träffat dem så kommer vi alltid att vara syskon, vare sig A vill eller inte. Om eller när den dagen kommer att någon av dessa tre flickor söker upp mig så är min famn öppen och mitt hjärta varmt.
En annan del av min anser sig bara ha ett syskon, Linda. Henne har jag haft i 21 år och henne kommer jag alltid att ha. Hon har alltid funnits fysiskt närvarande och det är med henne jag delat min barndom.
Om någon frågar mig hur många syskon jag har så svarar jag faktiskt: " Ett, en yngre syster".
Några har sagt att jag borde kämpa för min relation till pappa, kämpa för mina yngre systrar men den kampen har jag givit upp för länge sedan. Insikten att en annan människas sjukdom har förstört det man tror är oförstörbart gör att man kapitulerar för sin egen överlevnads skull.
"Grattis, du har fått en lillasyster..."
Alla som känner mig är införstådd i min galna familjesituation men eftersom jag känner för att skriva av mig lite just nu och jag inte vem eller vilka som läser så måste jag förklara lite mer ingående.
Min pappa är omgift med en kvinna (A) och tillsammans har de nu 3 gemensamma barn (flickor), hon har sedan tidigare 4 barn vilket gör den totala mängden barn 9 stycken (jag och min syster inräknat).
När pappa blev tillsammans med denna kvinna trycktes jag och min syster längre och längre ifrån honom och idag har vi ingen kontakt alls. Vad det beror på skulle jag kunna skriva en roman om.
Sista gången jag talade med min pappa var ca 1 månad innan Felicia föddes, detta innebär alltså att han aldrig sett, hållt eller kramat sitt första barnbarn (eller sitt andra för den delen heller).
De tre flickor som han numera också är pappa till har jag aldrig fått träffa, trots att vi hade en "hyffsad" relation då den första flickan kom. Jag har sett henne på bild från hennes dop men det är allt. Nu har det alltså tillkommit två flickor till inom loppet av 2 år och jag vet knappt vad de heter eller hur de ser ut.
Många gånger har jag funderat över mina syskonkänslor för dessa små flickor och jag blir lika förvånad och rädd för mig själv varje gång.
En del av mitt hjärta hyser någon form av syskonkärlek till dem, kanske för att jag vet att de inte kommer att få det lätt i livet eller kanske för att vi faktiskt delar samma blod? Trots att jag aldrig träffat dem så kommer vi alltid att vara syskon, vare sig A vill eller inte. Om eller när den dagen kommer att någon av dessa tre flickor söker upp mig så är min famn öppen och mitt hjärta varmt.
En annan del av min anser sig bara ha ett syskon, Linda. Henne har jag haft i 21 år och henne kommer jag alltid att ha. Hon har alltid funnits fysiskt närvarande och det är med henne jag delat min barndom.
Om någon frågar mig hur många syskon jag har så svarar jag faktiskt: " Ett, en yngre syster".
Några har sagt att jag borde kämpa för min relation till pappa, kämpa för mina yngre systrar men den kampen har jag givit upp för länge sedan. Insikten att en annan människas sjukdom har förstört det man tror är oförstörbart gör att man kapitulerar för sin egen överlevnads skull.
Det kommer en dag när allt faller på plats igen.
fredag 22 januari 2010
Felicia Style
Det var längesen jag ägnade ett helt inlägg åt min lilla prinsessa så nu är det verkligen dags!
Felicia har börjat sin andra termin på dagis och trivs fortfarande jättebra, fröknarna (pedagogerna) är helt fantastiska och vi är så nöjda med hela verksamheten. Det tar aldrig emot att lämna Felicia på dagis om man säger så:)
Som de flesta vet så prata Felicia väldigt mycket så här kommer en liten ordlista Felicia Style:
gille = välling
papp = napp
pok = mjölk
mask papp = Max napp (boken)
iita = rita
posti = moster
picki = Micke
iskii = Jag älskar dig
Självkart kan hon betydligt fler ord men dessa är de som är typiska Felicia, hennes eget babyspråk.
Vi håller även på att utreda om hon är allergisk mot något eftersom hon bajsar ofta, löst och i varierande färger. Vi slutade med fullkornsprodukter för två veckor sedan för att se om det eventuellt skulle blir bättre men icket. Så på måndag måste jag ringa BVC och meddela att det är Status Quo. Jag skulle gissa på att vi ska utesluta alla mjölkprodukter men vi får se. Jag hoppas bara vi får svar på vad det är så att vår lilla skatt blir bra i magen. Allt detta bajsande gör att Felicia blir röd i stjärten och får fruktansvärt ont, alltid när man byter blöja så säger hon Aj.
Fredagen har i övrigt bjudit på en frisk familj så vi passade på att åka och bara på Vilundabadet i Upplands Väsby. Helt nyrenoverat och perfekt för barnfamiljer. Senare kom min syster och hennes prins Lucas till oss och stannade på middag och lite Let´s Dance tittande.
Imorgon ska jag ladda med ett Afro Power Dance pass innan födelsedagsfirande för syster dras igång.
Felicia har börjat sin andra termin på dagis och trivs fortfarande jättebra, fröknarna (pedagogerna) är helt fantastiska och vi är så nöjda med hela verksamheten. Det tar aldrig emot att lämna Felicia på dagis om man säger så:)
Som de flesta vet så prata Felicia väldigt mycket så här kommer en liten ordlista Felicia Style:
gille = välling
papp = napp
pok = mjölk
mask papp = Max napp (boken)
iita = rita
posti = moster
picki = Micke
iskii = Jag älskar dig
Självkart kan hon betydligt fler ord men dessa är de som är typiska Felicia, hennes eget babyspråk.
Vi håller även på att utreda om hon är allergisk mot något eftersom hon bajsar ofta, löst och i varierande färger. Vi slutade med fullkornsprodukter för två veckor sedan för att se om det eventuellt skulle blir bättre men icket. Så på måndag måste jag ringa BVC och meddela att det är Status Quo. Jag skulle gissa på att vi ska utesluta alla mjölkprodukter men vi får se. Jag hoppas bara vi får svar på vad det är så att vår lilla skatt blir bra i magen. Allt detta bajsande gör att Felicia blir röd i stjärten och får fruktansvärt ont, alltid när man byter blöja så säger hon Aj.
Fredagen har i övrigt bjudit på en frisk familj så vi passade på att åka och bara på Vilundabadet i Upplands Väsby. Helt nyrenoverat och perfekt för barnfamiljer. Senare kom min syster och hennes prins Lucas till oss och stannade på middag och lite Let´s Dance tittande.
Imorgon ska jag ladda med ett Afro Power Dance pass innan födelsedagsfirande för syster dras igång.
Trevlig helg på er kära läsare!
söndag 17 januari 2010
You´ve got mail
Detta brev borde ha postats för flera år sedan, men nu är det postat och det är det viktigaste.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
